Jag satt vid buren nyss, och den kändes så tom nu. Det känns så himla tomt. Tänker på det hela tiden, Melker är borta. Det finns hela tiden i mitt huvud, det svider i hjärtat och speciellt när jag är ensam. Jag är ledsen hela tiden när jag är ensam, jag kan inte hjälpa det. Det känns som att en del av mig är förlorad. Åh... Min lilla älskade Melker.
Hur kan du skapa ett sådant stort tomrum? :(